Ibland vill man bara bygga något på ”riktigt”, dvs i balsa, bara för att det är kul. Den känslan infann sig hos redaktören i vintras och efter att ha letat runt efter ett lämpligt projekt föll valet på en Zero som det fanns en ritning på hos Outerzone, ett Internet-arkiv för gamla modellflyg-ritningar.
Modellen är ritad av Tom Stryker för firman Progressive Miniature Aviation i början av 90-talet och var tänkt för Aircombat, eller Dogfight som det hette då. Reglerna är faktiskt med i byggbeskrivningen och de är rolig läsning. För den som är intresserad finns ritningen här. Jag tyckte kropp, stabbe och fena såg bra ut men att vingen hade en mycket märklig profil. Den var också uppbyggs av balk och spryglar och det var jag inte så sugen på att bygga. Så vingen fick bli samma vinge som jag använt tidigare på den Zero jag flugit med elmotor säsongen innan. Dessutom hade jag några färdiga vingkärnor till sådana kvar sen förra säsongen. Detta var nästan för bra för att vara sant, så det var bara att sätta igång.
25×25
Det är ett enkelt bygge och det är egentligen bara en sak som är lite ovanlig och det är att det behövs en 25×25 trekantslist för att få till framdelens form. Men i övrigt är det ett enkelt bygge eftersom kroppssidorna är helt raka och det går att bygga den platt på bänken. Det gör att risken att få den skev är väldigt liten. Egentligen ser inte en Zero alls ut så men det märks inte knappt alls när modellen är klar. Den här har i princip samma form som en tandkrämstub, det har inte en Zero.
Trekantslister
Denna modell är en i en serie av modeller från samma konstruktör och alla följer samma konstruktionsprincip. Kroppen är en balsalåda med trekantslister i hörnen som sen hyvlas och slipas till rätt form. En Zero är rätt rund så det blir rätt mycket slipande, men balsa är lättslipat så det går snabbt.
Bygget börjar
Bygget börjar med att skära ut alla delar. När det är gjort så limmas trekantslister på kroppsidorna. När det är torrt så limmas spanten i kroppen, det är bara tre stycken. Ett motorspant, ett i vingens framkant och ett i vingens bakkant.
När det har torkat limmas kroppens undersida av tunn balsa dit. När det är gjort är det dags att limma dit översidan som är av 5-6 mm tjock balsa. När allt är torrt är det bara att hyvla och slipa kroppen till rätt form. Sen skall ett par förstärkningar av 1,5 mm balsa limmas fast i vingsadeln.
Stabbe och fena är bara balsaflak av 5 mm balsa så det är inte mycket till bygge. Men de måste göras. Efter att de är utskurna så passar det bra att klä allt och sen ta tag i att göra en vinge.
Vingen gjorde jag genom att planka balsa på en kärna av vit cellplast. Eftersom det redan finns en artikel om att planka vingar här så går vi inte närmare in på det i den här artikeln.
Efter en del putsning av vingen skall även den kläs med plastfilm, roder skall monteras, markeringar limmas fast och radio och motor installeras. För övrigt är Japanska markeringar bäst, bara att skära ut en röd cirkel av Orastick och klistra dit. Huv hade jag också sedan tidigare som tur var. Motorkåpan, eller vad man skall kalla den, gjordes av rosa frigolit som kläddes med papper och målades svart. Motorn blev en OS 15CVA som visade sig passa väldigt bra i den här modellen.
Den var kul och enkel att bygga och med den vingprofil jag valde flög den riktigt bra. Det är för övrigt samma vingprofil som på Tempesten i artikelserien om att bygga sin egen Aircombat-modell.
Zeron var klar på våren men begick inte tävlingsdebut förrän i Örebro på hösten. Där testades också hållfastheten som visade sig bättre än förväntat på lördagen. På söndagen räckte dock hållfastheten inte riktigt till.
