Aces Highs korrespondent Major Jägermeister rapporterar om årets SM på säkert avstånd från händelsernas centrum.
Årets SM skulle komma att hållas i Vara i september. Många kända piloter var där, och tillställningen blev lyckad, inte minst för att vädret slog till och blev närmast perfekt!
I dagarna två, med ett mindre gästabud på lördagskvällen skulle det tävlas i både WW1 och WW2. Undertecknad beskriver i artikeln här vilka intryck, händelser och upptåg som man skulle komma att få uppleva, med tyngdpunkten en aning övervägande på WW2-delen av SM, och vi får höra berättelserna om SM från de inblandade själva, varvat med tekniska beskrivningar och verkliga redogörelser för hur det kändes och upplevdes att vara där, på plats, mitt i händelsernas centrum av Major Jägermeister.
Fredagen
Night Fury sqd’s utsände Bergendahl inleder:
Jesper och jag kom fram till Amandas Hus på fredagskvällen rätt sent, före 23:00 nån gång. Vi snackade lite med de andra som också anlänt, och sen gick vi och la oss. 2024 för mig har inneburit för många lagade maskiner, och detta är nåt som jag ska förändra till 2025. En målsättning om fler fräscha maskiner, och mindre andel skadskjutna, sneda-o-vinda, tunga plan. Jo, jag känner redan sug inför 2025, och kan knappt bärga mig inför att få planera och starta upp projekten inom ”Operation nytt-o-fräscht till 2025”.
Men nu stod vi alltså inför säsongens sista uppdrag, och innan vi skulle få satsa all vår kvarvarande energi och tävlingsmateriel så behövde vi en god natts sömn.
Det är en bit att åka till Vara för de flesta av Sveriges Aircombatpiloter, och Night Fury sqd använde fredagskvällen till transport, för att kunna starta tidigt på plats på lördagen. Och de var inte de enda som hade denna plan.
-Jag kom fram på fredagskvällen, och på plats träffade jag Samuel och Kilbro, efterhand drällde det in fler kända ansikten, berättar Oscar ”Pete Thirty-Ate”.
-Arrangemanget av årets SM var bra! Berättar Lasse L när han tänker tillbaka på den där legendariska helgen i September.
-Vi anlände sent på fredagen och det hade redan blivit mörkt. Fortsätter Lasse.
Jag skulle ha haft med mig resultatet av Parrots nya pilot-rekryteringsvåg: Patrik, men han fick förhinder. Och därmed behövdes inte Husbilen denna gång.
Förhinder förresten… Ja vad är det med den här nya generationen egentligen, de är ju hopplösa. ”Förhinder…” Ha, jag har flugit Air Combat sedan typ 1994, man får inte ”förhinder” när det gäller combat, inte i Dalarna inte! När fick jag förhinder senast? Ja inte var det när brorsan gifte sig i alla fall, för de hade lagt bröllopet på en tävlingslördag. Det var en bra tävling förresten, minns jag om den lördagen…
Nåja, tillbaks till SM 2024, jag hade ju av praktiska skäl dumpat husbilen så jag åkte med några andra riktiga Dala-vikingar i en vanlig bil, Stefan, Felix och Felicia.
Denny F ankom på lördagen eftersom två förkylda barn därhemma gjorde en entré på fredagen till ett alltför svårt uppdrag att genomföra. En taktisk och smart inackordering i samma rum som Fredrik och Bergendahl skulle garantera bra nattsömn efter en lång tävlingsdag, resonerade han. Föga visste Denny då vad tre st luftmadrasser med gummiförsedda undersidor kunde skapa för lustiga, och högljudda, ljudeffekter i ett i övrigt tyst rum under natten, men det var en upptäckt han och de övriga ännu hade framför sig att upptäcka.
-Jag svängde in vid Amandas Hus och fyllde kylen i köket med min medhavda proviant, och därefter åt jag frukost med de andra piloterna. Min plan var att smita ned till fältet lite tidigare än de andra, och så blev det också, så att jag fick tid till att plocka lite med mitt innan Samuel och jag råddade upp tävlingsutrustningen, berättar Denny.
Stefan L inleder sin berättelse med:
Det första roliga jag noterade var att Kilbro skulle vara med! Om man säger att vi andra flyger WW1 som örnar så flyger Kilbro WW1 som en full fiskmås. Och jag pratar inte goja nu, för inom Parrot SQD är detta en komplimang. Vi är ense om att det inte är lätt att jaga Kilbro, han flyger oberäkneligt, minst sagt!
Tomas Feldt hade av olika skäl valt att stanna hemma, och alltså inte åka till SM i Vara, men det betydde inte att han inte var rädd om sin tillfälliga tredjeplats i svenska cupen.
-Jag hade i årets cup (WW2, Reds anm.) lyckats förbättra min position från förra årets 4:e plats, till en 3:e-plats så här långt. Men nu skulle alltså SM avgöras, och det är många piloter från Griffon sqd som ska få plats där uppe i toppen. Jag visste ju redan att Fredrik befann sig inte jättelångt bakom mig på en 4.e-plats, och att han var väldigt sugen på att nå till TOPP TRE i cupen.
Så här gällde det alltså att försvara sin position värdigt, och det gjorde jag genom att stanna hemma och stenhårt promota fotboll, pojkar 2017! Samt att klippa gräsmattan på baksidan av huset.
Lördagen inleds med WW1
Lördagens tävlingar inleddes med briefing, och sedan var WW1 först ut.
WW1 kan jag dra rätt snabbt, inleder Lasse L, för jag minns alla detaljer.
-Alltså, mina maskiner trivs med motvind i starten, de har lite förstärkningar som gör att de… Ja, gillar motvind helt enkelt. I Vara var det medvind i starten i alla heaten. Jag kom aldrig upp i luften, och nu pratar vi inte mer om det. Ska jag berätta om WW2?
Stefan L berättar också om WW1:
-I första WW1-heatet blev jag helt abrupt nedtagen av Kilbro. Ja han dök upp från ingenstans och plötsligt var det som om en full fiskmås flög rätt på mitt plan, och så var det heatet över…
Till finalen fick jag flyga farsans maskin. Den flög illa som 17, på sniskan liksom, och så kan man ju inte flyga! Jag gav mig på att börja trimma maskinen, men mitt arbete med att få den att flyga bra avbröts av en kollision med Pär B. Jahaja, det var det, och NU flög farsans maskin mycket sämre där den låg i en liten hög på marken…
…å så över till WW2
Lasse gör ett ämnesbyte i samma andetag utan att hämta luft, så att det låter som att han fortfarande pratar om WW1, men det gör han inte:
-I WW2 flög jag rätt mycket med min Blackburn ROC. Lördagen förflöt rätt lugnt för min del, och jag bjöd väl inte på nåt uppseendeväckande under grillningen eller de andra aktiviteterna under kvällen heller. Men under söndagen hände det mesta i action-väg som jag minns det…
I runda tre flög jag flög Hurricane.. Eller vänta nu… Flög jag kanske ROC i ändå? I alla fall, någon krockade med min maskin, troligen Oscar som stöp i backen med sin maskin. Enda skadan på min maskin var tydligen höjdrodret, men det är en högst vital del, så jag tvingades landa.
Även Bergendahl upplevde första heatet, alltså första heatet i Runda 1 på lördagen, som väldigt intensivt:
-Ja det märktes ju att alla var influgna och på topp efter en hel säsong, alla verkade ”ta i mer” och flög väldigt tätt!
-I något heat i tävlingen krockade jag med Lasse. Oscar suckar lätt innan han fortsätter: Jag gjorde tydligen bara en lättare sammanstötning med hans maskin enligt honom, för han blev bara av med höjdrodret. Men min P-38 blev av med båda bommarna och kraschade rätt hårt. Den blev… inte så bra.
Denny kämpar med gammal materiel
-I första heatet skulle jag flyga min sunkiga Me109:a som jag hade med. Den skulle som väntat inte ”flyga någe’ viiidare…”, men i ärlighetens namn berodde det till största del på pilotens nervösa och darriga fingrar. Ja men alltså, jag har ju inte flugit särskilt mycket i år… Jag har otur nästan direkt och propellern får tag på sista centimetrarna, eller kanske egentligen första centimetrarna, av en streamer, som min duktiga Messerschmitt lyckas veva in nästan 12 meter av runt propelleraxeln. Nåja, jag lyckas landa inom zonen och får linda ut streamerjäkeln under vad som känns som en evighet. Det var knappt att de 100 poängen kompenserade för utebliven flygtidspoäng under tiden jag var på marken. Så iväg igen och nu jäklars skulle jag jaga! Men jag krockar istället med Stefans maskin, inte så farligt, jag trodde jag skulle flyga vidare, men nehejdå, maskinen slog strax därefter ned i backen…
Det jag i alla fall kan säga om första heatet är att det kändes väldigt tight och energiskt! En rivstart på SM 2024!
Stefan flyger dubbelsaftare
-I första WW2-heatet flög jag min nya 2-motoriga Westland Whirlwind, berättar Stefan L. Oscar flög sin P-38 i samma heat, men vi jagade inte varandra så mycket, mest för att Whirlwinden är så liten att Oscar misstog den för att vara en enmotorig 25-maskin. Jag fick i alla fall till ett klipp med Whirlwinden men detta är det enda den hittills gjort, för resterande del av tävlingen flög jag Spitfire.
Fredrik P. berättar i en nästan lite upprörd ton:
-Jag flög i det allra första heatet som visade sig vara ett helt galet heat.
Otroligt intensivt, annars brukar första heaten för dagen vara lite mer trevande och lugna, detta var istället rent vansinnigt och mina ben skakade av adrenalin.
Men efter en stund började motorn gå sämre, och jag tvingades landa efter ca 5 minuter med klippt streamer och inga egna klipp.
Feldt hade tidigare SMS:at Fredrik och berättat att han låg 500 poäng före Fredrik i cupen på en 3:plats, och detta fanns hela tiden med i Fredriks tankar nånstans i bakgrunden.
-Skulle jag kunna avancera från min nuvarande 4:e-plats i cupen och sno åt mig Feldts 3:e-plats? Undrade Fredrik.
500 poäng är mycket, men inte oöverstigligt mycket.
Jag peppade mig själv: Hur hade Pär B reagerat om nån sagt åt honom att han nog inte skulle klara av att prestera 500 cup-poäng till under SM?
Han hade säkert utbrustit: -Bah, skulle inte jag? Here, hold my påse med pokaler…!
Heat två på lördagen
I andra heatet flög Bergendahl ned sig själv, men ryckte på axlarna åt det. Sånt händer ibland, menade han.
Vid ett tillfälle under lördagen skulle han hjälpa Brewitz, och allt gick skitbra tills han kastade maskinen.
-Brewitz verkade i o f s ha lite otur med sin motor den dagen, och självklart skulle den stanna just när jag kastade. Man vill ju göra bra ifrån sig liksom… Oturen slutade inte där, för när han nödlandade så gick propellern av dessutom.
Stefan:
-Jag tror att det var i heat 2 som min Spitfire krockade med nån, troligen Samuels P-51…
Fredrik hade ett bra 2:a heat:
-Nästa runda (runda 2) flög jag tredje heatet. Det gick bra, jag tog tre klipp, och slutligen kolliderade jag med Pär B. Med en halv stabbe, och en hel streamer i propellern, tvingades jag återigen landa.
-Mitt andra heat på lördagen gav ingenting alls, utom hel streamer, fyller Denny i efter Fredriks berättelse.
Runda tre – sista på lördagen
Och Denny fortsätter:
-Tredje heatet..? Alltså, jag minns inte klippen, så vi får skippa den biten. Det kan ha varit så att det inte var några klipp, förresten. Jag jagade Felix en hel del, och till slut försökte vi flyga våra maskiner på samma plats vid samma tillfälle fast åt olika håll. Hans maskin blev det bara smulor kvar av, men min flög vidare jättebra. Ja, eller tills jag skulle svänga i alla fall, för det gick inte. I smällen hade min strömbrytare stängts av! Men det blev en skitsnygg krasch! 😊 Maskinen la sig på sidan och riktade nosen 45º nedåt i sin färd mot sin undergång. Men när den slog ned i marken hjulade den bara runt lite och det uppstod endast lättare skador! Tur som en tok!
-Till tredje rundans sista heat tog jag fram min tredje modell, berättar Fredrik.
Efter 1 minuts flygning kolliderar jag med Pär B igen, och min modell blev i och med det utan vingar. Jag förstod först inte vad som hände, och efter en stund, nåja efter en mycket liten stund, fast det kändes som en lång stund men som nog måste betecknas som en medel-lång stund, så insåg jag att det där avlånga som gick på full gas och var på väg i en tjusig båge rakt mot säkerhetslinjen, ja det var ju min modells kropp. Jag stängde snabbt av motorn och kroppen slog ned så att jag precis klarade mig från en överträdelse av säk-linjen. Fredrik blev mycket förvånad när han hittade vingen, för den saknade höger, OCH vänster vingspets. Pär B vet minsann hur man vingklipper sina motståndare!
Samtidigt som Fredrik ägnade sig åt att slakta sina maskiner så filosferade Denny lite fritt kring Tomas Feldt:
Vid tredje heatets start kan man tänka sig hur väl Tomas Feldt, som ju alltså befann sig hemma i Enhörna, hade förberett sig för att tappert försvara sin tredjeplats i cupen genom att sänka klippaggregatet till nivå tre på gräsklipparen, och redan tidigt efter start fick han till en klippt kortsida på gräsmattan där hemma.
-Ha, det DÄR måste ju vara minst 100 poäng, tänkte Tomas och log för sig själv där han tuffade fram på sin gräsklippare… Allt detta i Dennys fantasi alltså. Utom det där med fotbollen som tidigare nämnts, det är sant, faktiskt.
Lördag kväll – Laga maskiner, laga mat, och laga mer maskiner
Lördagskvällen bjöd sedan på gemensamt reparationsbygge och därefter grillning, det var trevligt! När alla var mätta inleddes fest-byggande i lokalens nedre plan. Felix plockade isär en motor som strulat, och fick ordning på den till söndagens tävlingar.
Stefan lyckades laga ihop en maskin under kvällen vilket räddade honom nästa dag från att flyga slut på denna eftertraktade förbrukningsvara. Därefter tog dagens strapatser ut sin rätt, energin tog slut, och Stefan somnade lite här och där. Sista stället var i en soffa i källaren i Amandas hus. Och det är just det som är så bra med Amandas Hus i Vara, man kan t ex sova lite var som helst.
Tre andra piloter, en från Linköping, en annan från Eskilstuna och en tredje från Tidahölm, som han brukar kalla det, skulle nu göra en tröttsam upptäckt i ett annat rum i Amandas Hus. Deras tre luftmadrasser med gummibelagd undersida uppvisade fantastisk rikedom i alstrande av konstgjorda högljudda ljudeffekter när gummit gned mot trägolvet så fort man rörde sig det minsta lilla. I princip räckte det nästan med att man bara andades…
Söndag – hårda strider, final och svenska mästaren
Söndagen skulle visa sig bli ytterligare en fin dag med samma vackra väder som lördagen erbjudit. Ett brokigt gäng av i olika grad utvilade piloter åt frukost i Amandas Hus och transporterade sedan ned utrustning och sig själva till flygfältet. Tre piloter som nyttjat luftmadrasser hörde till de mindre utvilade, medan andra piggare piloter glatt visslade på nån melodi medan de smidigt packade upp flygplan och kringutrustning i det daggvåta gräset.
-Vissa saker har jag snappat upp under säsong 2024 och redan fått planer och idéer till förbättringar för, berättar Bergendahl.
En sån händelse var just i sista heatet inför final på SM i Vara. Det här heatet filmades och när jag tittade på filmen ser jag hur min maskin krockar ganska lätt egentligen med Pär B’s P-51 Mustang. Trots den relativt milda kollisionen så knäcks min vinge lätt, och maskinen störtar.
Någon frågar Bergendahl om detta väcker idéer kring förbättringar av vingen, och Bergendahl svarar:
-I just detta fall var det en ”generation 1-vinge”, så de maskiner som tillverkats efter den har redan förstärkningar eftersom Night Fury SQD’s utvecklingsavdelning varit på tårna sedan flera år redan.
-Just nu produceras generation 3-vingar hemma i Linköpings hemligaste Aircombat-fabrik, och dessa är av osedvanligt god kvalitet sett ur ett hållfasthetsperspektiv, låter Bergendal oss få veta innan han stänger dörren för fler hemliga informationer om utvecklingsarbetet inom Night Fury sqd.
Denny: Fjärde heatet flögs på söndag morgon och jag hade nu lagat min sunk-109:a ytterligare en gång! Två minuter in i heatet snodde nån min vinge. Me 109 har rätt så liten vinge i normala fall, så den är van vid att flyga med på gränsen till vad som är möjligt redan från början, men t o m den måste kapitulera till flygvärdighetsgudarna när den blir helt utan vinge.
Oscar igen: -Sen var det en kollision till med Lasse i ett annat heat… -Vilka panzarplan han bygger, haha! Ja jösses! Oscar kan inte låta bli att le medan han tänker tillbaks på incidenten med Lasse. Till slut kommer han tillbaka till verkligheten och vår intervju:
-Krocken där med Lasse ja… Det var lite som att flyga in i en betongsugga, min maskin smulades sönder till smådelar, medan Lasses plan såg ut som att det bara fick en liten tackling i sidan, och sedan guppade det bara vidare.
Lasse lovordar sin maskin efter den ytterligare intensiva händelsen under söndagen:
-Vid ett annat tillfälle, i runda fyra tror jag, blev det lite action igen, och för att citera Kejsare Julius Ceasar:
Oscar kom,
han kolliderade,
jag segrade!
Alltså, Oscar kolliderade med min Hurricane snett uppifrån i hög fart, och hans maskin gick i fler än två bitar, kan man lugnt säga. Alltså, det var lite som en explosion och yrde delar runt min maskin. Eller vänta nu, jag flög nog fasen Blackburn ROC i runda fyra. Jag hörde i alla fall Pär B yttra nåt om ”…hur fasen kan det bli BARA små bitar på det där viset..?” medan han betraktade det artificiella snöfallet som sakta tog sig ned mot marken.
Oscar: -Hur det gick till? Alltså, jag bara försökte komma närmare. Jag dök ned snett uppifrån, sen gick allt så fort att jag inte minns riktigt vad som hände… Jag tror att jag flög in i hans vingspets, du vet, rakt från sidan kan ju en vinge vara superstark, och maskinerna lär ha tumlat runt varandra på nåt vis, för det finns propellerhugg lite här och där på vraket.
I princip alla, deltagare, domare, funktionärer och publik tittade på Lasses och Oscars jakt just när det hände eftersom de var de enda som var kvar i luften i det heatet, och man kunde höra ett sus från åskådarna runt omkring när det hände, till och med de mest rutinerade piloterna blev mållösa i stunden.
Bergendahl blev vittne till ovanstående händelse:
-En kul sak som hände var när Lasse och Oscar flög själva några minuter i ett heat, och deras flygplan kom liiite för nära varandra. Oscars Spitfire kom in för ett anfall ovanifrån och flög ifatt Lasses ROC . Han träffar Lasses högra vinge tror jag, och Spitfiren verkar upplösas i anti-materia ser det ut som, för det blev en redig smäll. Ut ur molnet av små delar far sedan Lasses maskin nästan oberörd, den bara ruskar till lite och flyger sedan vidare som om inget hänt! Oscar fick på ett lite ögonblick därmot måååånga bonustimmar vid byggbordet i höst!
-Själv fick jag en ny slogan i huvudet när jag såg min maskin ”bara ruska på sig lite” och lugnt flyga vidare: ”Blackburn! -Steady as a ROC!” Lasse ser rätt nöjd ut med sitt nypåkomna uttryck och fortsätter:
Resultatet blev nog i alla fall till slut att jag behöll min 10:e plats i svenska cupen i år med, samma som förra året alltså.
Fredrik berättar kompakt:
-Söndag, heat 4, 2 klipp och hel modell. Det var ett bra heat, och jag landade efter slutsignalen, och det var första gången jag landade en modell efter signalen under årets SM.
Detta skulle visa sig räcka för Fredrik att komma in i final på en 3:e-plats.
-…och nu visste jag att 1 klipp skulle räcka för att ta mig förbi Feldt i cup-ligan…
Fredrik ska strax få berätta för oss om finalen i ett avsnitt där han egentligen berättar om Felicias udda insats som pilotdomare.
Final
-Detta var min första tävling som jag kom sist på, anförtror Bergendahl oss läsare av Aces High. Kilbro och jag slogs hela tävlingen om Jumbo-platsen, och jag vann den till slut. Så poängmässigt var detta en skit-tävling för mig, men jag hade kul, och är redan taggad inför nästa säsong!
-Men jag har ett kul minne från SM i Vara just inför finalen då alla står på startlinjen och är spända i sista sekunderna före årets sista heatstart. Då ropar plötsligt Jens (Tävlingens huvuddomare, red, anm.) nåt i stil med:
”Det är sista heatet i 2024 år cup, MÅ BÄSTE PILOT VINNA!”
Varpå Samuels sambo omedelbart replikerar: ”-Eller Samuel!”
Felicia gör premiär som pilotdomare – inte alls!
Till finalen blev det ont om domare, varpå Felicia fick rycka in. Det var Fredrik från Griffon sqd som efteråt glatt berättade om Felicias premiär!
-Hon var jätteduktig, och det var ju bra att nån av oss var det. Jag visste att det nu bara skilde jätte-lite poäng för att gå om Tomas F i Svenska Cupen, 1 klipp skulle räcka, så jag och Felicia gav järnet.
Finalen blev jättekonstig. Första minuterna klipptes inget alls. Alla åkte omkring med hela streamers. Sen plötsligt blev alla klippta på en gång, kändes det som, och ingen sparade en streamer åt mig, jag som verkligen behövde göra ett klipp. Men tyvärr, final-poängen räckte inte till för att slå Tomas, så jag hamnade på en 4:e-plats i cupen OCH i SM!
Aces High har försökt nå Felicia för en kommentar kring hennes debut som domare, men hennes stab har hänvisat till hennes pressekreterare ”Stefan” för kommentarer.
Stefan berättade över en knastrig telefonlinje från djupaste skogarna i Dalarna lite senare att det där var inte första gången Felicia var pilotdomare, det hade hon minsann varit flera gånger tidigare. -Men hon är jäkligt vass på det ska du veta, och hon är så duktig på det att hon ofta kommer till final… avslutade Stefan innan han behövde lägga på luren och springa till hobbyrummet och limma ihop en vinge.
-Jag kom nog in i finalen som 5:a, 6:a eller 7:a i finalen, berättar Oscar. Det var en tight final minns jag, och jag tror att alla klarade sig igenom utan att krocka. Sen hände väl det mesta i andra halvan av finalen, själv fick jag 2 klipp och slutade på en 5:plats. I svenska cupen gav detta mig en 8:plats till slut.
Denny: -Finalen äntrade jag på 4:e plats, Fredrik låg på en tredjeplats… Skulle man kunna slå sig fram till en 3:e plats..?
Fingerkänslan infann sig för Denny i finalen och maskinen flög äntligen som Denny själv ville. Detta var också första gången under SM-helgen som Denny fick möta sin skvadronskamrat Samuel, och rivaliteten dem emellan blev snart tydlig.
De tävlande och andra närvarande fick nu bevittna en LLHSFfHHmMoS. (Low Level High Speed Fight från Hög Höjd med Messerschmitt och Spitfire.)
Denny fortsätter:
-Ja, vid ett tillfälle kom vi båda från hög höjd och dök efter varandra och ingen drog åt sig spaken innan det blev absolut nödvändigt. Båda ville vara lägre än den andres streamer och de högsta grässtråna vid banans ände slog i vingarna när planen susade förbi. Båda planen gjorde flera snabba rollar runt varandras streamrar, för att sedan lika snabbt försvinna iväg åt varsitt håll! Det är alltid lika kul när man får vara med om en ”LLHSFfHHmMoS”!
Aces High kan stolt presentera resultatlistorna för WW1 och WW2:
WW1:
1: Samuel NC
2: Felix L
3: Pär B
4: Jesper A
5: Stefan L
6: Kilbro
7: Lasse L
WW2:
1: Samuel NC
2: Pär B
3: Denny
4: Fredrik
5: Oscar
6: Jonas B
7: Felix L
8: Stefan L
9: Lasse L
10: Kilbro
11: Bergendahl
Text: Mattias W. aka Major Jägermeister
Bild:Redaktören om inte annat anges.
